Vaxholm
Vaxholm (Vaxholms sjöstad) fick stadsrättigheter år 1652. Ända till Gustav Vasas tid hördeVaxön med därå liggande två gårdar, Norra och Södra Vaxö, till Rydholms gods, och ännu längre till Östra Ryds socken.
År 1558, sedan kungen 9 år tidigare börjat befästa det viktiga inloppet till Stockholm, inköptes nämnda gårdar till kronan, och en köping grundades, med huvudsakligt avseende på blivande vakthållning och på lotsning; enligt tidens sed användes även tvångsmedel, för att öka invånarantalet. Om några stadsprivilegier samtidigt varit utfärdade, torde vara ovisst.
Vid Västerås riksdag 1544, under Gustav Vasas tid som Sveriges kung (1523-1560) togs beslutet att ön Vaxholmen skulle befästas, till skydd för inloppet till Stockholms centrala delar sjövägen och för att man skulle kunna visitera och utkräva tull av inpasserande fartyg. 1548 byggdes den första befästningen som bestod av ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s tid ersattes blockhuset med ett runt stentorn. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612, samma år som fästningen hejdade ett danskt anfall, förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet. Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation.
Under de omfattande rysshärjningarna på ostkusten 1719 blev fästningen attackerad av ryska galärer som bemöttes av ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som tillsammans med bomstängslen spärrade farleden till Stockholm. Stockholmseskadern bestående av fyra linjeskepp, fem fregatter och tolv galärer skulle blockera leden och därmed utgöra ett betryggande försvar av huvudstaden.
Fästningen innehåller idag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under Andra världskriget.
Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), är belägen i Vaxholms mer centrala delar. Den ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan. Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. (Källa wikipedia)
Bogesundslotts äldsta delar började att uppföras på 1640-talet. Byggherre var greven Per Brahe dy (1602-1680) som hade ärvt Bogesundslandet 1630. Den ursprungliga byggnaden utgör kärnan i det nuvarande slottet. Den var fyra våningar hög i en närmast kubisk byggnad med ett brutet sadeltak och en takaltan. Vid sidan av slottet fanns ett antal ekonomibyggnader samt två lusthus ute i trädgården.
Under 1700- och 1800-talen fanns framför slottet flygelbyggnader som senare har rivits.
Förutom ätten Brahe har Bogesund ägts av medlemmar av ätten Hamilton, von Rosen och von Lantingshausen von Höpken.
I slottet finns en väl bevarad planlösning, stomme och inredningsdetaljer från 1600-talet. Vidare finns snickerier, kakelugnar och tapeter från sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet.
Den största förändringen som slottet genomgått utfördes mellan åren 1864 och 1867 då slottet byggdes till i något som kan kallas medeltidsromantisk stil. Då hette ägaren Nils Albrekt von Lantingshausen von Höpken. Arkitekt var Thor Medelplan och Fredrik Wilhelm Scholander utformade portiken vid huvudéntren.
Man tillförde fyra krenelerade torn och på gavlarna mellan tornen två våningar som bl.a. innehåller ett kapell, en matsal och en vinterträdgård. Samtidigt utfördes omfattande målningsarbeten samt omtapetsering och nya kakelugnar sattes in. Parken omdanades i tysk romantisk stil med slingrande gångar, exotiska trädslag och blomsterbroderier. Öster om parken fanns en trädgård med fruktodlingar, växthus och ett lusthus.
Mera bilder från Vaxholm hittar du HÄR
Vaxholms hemsida: www.vaxholm.se
Bogesunds slotts hemsida: : http://www.bogesundslott.se
Bilderna kommer från Roslagsbild Roslagens egna bildbyrå.
Vill du se på mera bilder från Roslagen eller köpa bilder till hemsidan eller kanske ge bort en Roslagsbild i present. Gör ett besök på webbplatsen roslagsbild.se
